Tales from the hood 2

Tales from the hood: berättelser inspirerade från verkliga händelser i förorter. Här får du läsa om kärlek, svek, vänskap och få en inblick i det som inte talas om annars. Alla namn är påhittade.

Nadja, Younes och Lina, del 3

YOUNES

Hon kommer gåendes mot mig.

- Hej är det bra? Frågar jag och tänker på hur jag egentligen inte bryr mig om hon mår bra eller inte.

- Det är bra tack själv? Svarar hon kyligt.

- De bra lyssna, jag skulle uppskatta om du sluta kackla till min fru varje gång du ser mig. Du är ju överallt. Säger jag.

- Men då är du också överallt ju, svarar hon.

- Det är inte samma sak jag är man.

- Haha okej Younes hur som så är Lina min bästa vän om jag ser att något inte står rätt till så kommer jag säga till henne så du får bara gilla läget, svarar hon kaxigt.

- Off stackars Mohammed säger jag bara, vad tycker han om att du är ute hela tiden förresten? Ser honom aldrig med dig?

- Stackars dig, och din skeva kvinnosyn. Vi är klara här, ha det så kul ikväll och försök att bete dig för din frus skull, svarar hon och vänder sig sedan om och går in till restaurangen.

Vilken drama hon är, jag hade aldrig kunnat vara gift med henne. Jag är rätt lyckosam som har Lina ändå. Hon är pålitlig, lugn och en bra mamma.

NADJA

Alltså allvarligt, vilket skämt han är. Det är helt sinnesjukt hur en person kan två olika personligheter. Tack gode Gud att jag har en man som Mohammed.

Inne på restaurangen kollar jag omedvetet på honom. Nästan hela tiden. Vad är det med mig? Han är allt jag inte vill ha i en man. Den här versionen av honom i alla fall. Och jag är lycklig med Mohammed. Jag måste bara lära mig att släppa saker och ting. Jag gör det här för Linas och barnens skull.

Något plingar till i min kavaj. Det är min mobiltelefon. Jag plockar upp den och ser att Younes skrivit. Menar han allvar? Här? Jag vågar nästan inte plocka upp telefonen för att jag är rädd att han ska märka. Jag ursäktar mig och går in på toaletten.

Y: Tänker på dig vackra Tara.

Spyr på honom.

T: Vad tänker du då? ;)

Y: Haha du vill inte veta. Eller om jag berättar kanske du säger att sånt inte funkar på dig. Men det är trevliga tankar jag tänker det kan du lugna dig med.

T: Haha har du läst boken Härskartekniker? Du är en riktig sån som använder sig av dem. Varför ska jag lugna mig med att du tänker trevliga tankar om mig? Som att jag skulle bli orolig om du tänkte något otrevligt om mig.

Y: Idag är vi heta på gröten. Vaknat upp på fel sida av sängen eller?

Jag är för frustrerad och det syns tydligt i konversationen. Men vem tror han att han är egentligen? Vill ju att det här ska gå bra för att kunna leverera något till Lina.

T: Åh ja, det har varit tokmycket jobbiga patienter idag. Förlåt.

Y: Det är okej, vad skulle få dig att må bättre då?

T: Det här. :)

Y: Vad bra då. Vill höra din röst, får jag ringa dig?

Panikens mamma. Jag skulle kunna göra till min röst men jag vågar inte. Tänk om han känner igen den. Jag måste träna först. Jag skulle kunna spela in min egna röst när jag gör till den och sedan lyssna på den och se om det låter som mig. Det här skulle ge mig så mycket bevis, och jag kan ge honom mitt jobbnummer. Ingen på firman kollar upp vilka nummer som ringer en.

T: Snart så!

Y: Hur snart?

T: Imorgon kväll?

Y: Det låter bra, mitt nummer är 073*******

T: Jag slår en pling imorgon då :)

Y: Ser fram emot det.

När jag kommer ut igen vill jag egentligen hem och träna på min röst. Jag och Younes får ögonkontakt och han tar upp ett glas i luften, han skålar. Jag nickar och ler. Om du bara visste, vad jag har in store för dig ditt äckel.

Stannar kvar för att jag inser att han tar upp för mycket av min tid redan. Tänker inte låta honom stjäla mer tid från mig och mina vänner. Jag har trots allt inte träffat tjejerna på tre månader. Det blir allt mer sällan som man hinner träffa sina barndomsvänner när man blir vuxen. Ibland önskar jag att jag skulle kunna gå tillbaka till den tiden. Allt var så mycket enklare då.

Nästa dag på min lunchrast sitter jag kvar på mitt kontor och tränar. Och spelar in. Och tränar igen. Jag frågar en kollega om hon tycker att det låter som mig. Hon säger att jag är ett proffs, och att hon aldrig hade gissat att det var jag.

På kvällen är jag redo. Jag sitter i bilen. Med min privata telefon för att spela in samtalet. Och med min jobbtelefon i andra handen. Jag svettas som en gris. Jag knappar in hans telefonnummer och när det ringer vill jag inget annat än att lägga på.

- Hallå? Svarar han.

- Hej de Tara, säger jag med min tillgjorda röst.

- Hej, precis som jag misstänkte, hur mår vi idag då? Det blir ingen utskällning va? Svarar han och skrattar.

- Nej då. Åh fan förlåt jag är arg på mig själv för att jag var otrevlig mot dig, svarar jag.

- Nä det är lugnt, få höra då, vad har du gjort idag?

Vi pratar i exakt två timmar och sex minuter. Om allt. Och inget. Jag stängde av inspelningen efter tolv minuter efterson jag insåg att det här bara var ett intro samtal. Även fast han var rätt flörtig så behöver jag mer. Jag behöver prata med honom fler gånger för att han ska gå över en gräns som till och med Lina tycker är för långt.

Den veckan pratar vi med varandra varje dag. Vi börjar komma någonstans. Jag bestämmer mig för att inte spela in dem gångerna för att jag tänker att det inte är ”saftigt” nog för Lina. Men en vecka senare har jag med mig båda telefonerna bilen igen för att skaffa fram något användbart.

- Hej sötnos, säger jag.

Min tillgjorda röst känns så naturlig på något sätt. Jag är ju ett proffs på det här.

- Har du saknat mig idag? Svarar han.

- Det vet du, önskar du var här med mig, så himla synd att jag är i London för utbildning. Svarar jag.

- Ah verkligen. Ska bli så skönt att äntligen ses när du är tillbaka. Jag bokade rum på Elite Marina Tower hotel som du sa. Säger han.

- Åh det blir helt perfekt, så skönt att de utanför stan. Kommer ha dig helt för mig själv. Säger jag och kollar på min telefon som spelar in.

- Mm, vad vill du göra med mig när du har mig där helt för dig själv då? Säger han.

- Berätta du, vad du vill göra med mig först, svarar jag.

Och han gör det. Han berättar vad han vill göra med mig. Detaljerat och snuskigt. Jag rycks med i ögonblicket och svarar.

När jag lägger på raderar jag snabbt allt jag sa dem sista två minuterna. Dumma, dumma Nadja.

Jag lämnar jobbtelefonen i bilen och när jag kommer hem och in till lägenheten hör jag att tvn är på.

- Mohammed är du här? Ropar jag.

Han svarar inte. Vad konstigt.

- Hallå? Du vet att jag hatar när du skräms älskling kommer bli riktigt sur om du försöker med något, fortsätter jag.

Då stängs tvn av. Jag går snabbt in till vardagsrummet där han sitter med ipaden i knät.

- Vad är det här? Säger han.

Han är helt grå i ansiktet.

- Va vad pratar du om? Vad är vad? Får jag se svarar jag jag förvirrat.

Han vänder ipaden och visar mig konversationen mellan mig och Younes.

DUMMA, dumma Nadja. Jag har glömt att logga ut. Jag som är så noggrann med allt. Hur kunde jag vara så dum!?

- Okej, jag vet att det här ser riktigt illa ut. Men det är inte på riktigt, eller jag menar, det är för att visa Lina vad hennes man håller på med, säger jag.

- Vem gör sånt!? Vad är det för fel på dig!? Skriker han argt. Fattar du ens vad du har gjort, eller hur du får mig att verka?

- Älskling jag lovar jag gjorde det enbart för Linas skull. Hon förtjänar bättre och inget annat har funkat, det här är det enda sättet för henne att få se vem han verkligen är, svarar jag.

- För Linas skull va? Är det därför du berättar personliga saker om dig själv till honom ”Tara”? Vem är du? Fyfan asså, säger han äcklat. Du har jobbat sent va? Varje dag skriver han att han älskar din röst och tack för igår. Så du vet jag har ringt honom han och Lina kommer hit om en timme. Du ska berätta för dem båda precis vad du gjort.

Gillar

Kommentarer

Donaaaa00,
Okej, tack för svar😍😍😍❤️❤️❤️
Donaaaa00,
Längtar 😍, kan du inte göra den lite längre denna gången? Hahaha😍😍❤️