Onsdag

Idag jag gjort lite fint hemma, fick feeling och fotade en del. När jag tittar på bilderna jag tagit blir jag glad. Alhamdulillah för allt verkligen.

Det är så himla sjukt hur jag alltid kände att mammas lägenhet var mer hem än lägenheten jag och H bodde i inne i stan för ett år sen. Där bodde vi i fem år.

Mammas hem kommer alltid kännas som hem och jag vill egentligen inte att hon någonsin flyttar därifrån även om jag vet att hon måste hitta en byggnad som har en hiss. Jag antar att jag känner såhär på grun av att jag hatar stora livsförändringar.

Men för första gången på många år känner jag att det här, också är hem. Visst är det tokigt? Jag har alltid tänkt att "Home is wherever my mother is". Tills H och A kom in i bilden. Kvällstankar. Just beautiful.



Kram på er!

Gillar

Kommentarer