Besvarar läsarfråga om ångest

Idag kör vi läsarfråga!



Tack för din fråga! Jag kommer tala utifrån mig själv och hur jag upplevt det du tar upp.

Innan jag blev diagnotiserad med panik- och hälsoångest litade jag på min magkänsla till 100%. Jag kunde liksom avgöra vad som var rätt och fel utan att ens behöva blinka. Detta gäller kroppsliga symptom. Jag tolkade aldrig mina symptom som att någon var fel i kroppen, jag visste alltid varför jag mådde som jag gjorde. Jag tar ett exempel. Förklaring till magont: tryckt i mig alldeles för mycket godis. Förklaring till migrän: Inte druckit vatten eller använt glasögonen. Jag visste.

Nu ser det ut såhär för mig. Magont: måste vara cancer i magen. Migrän: det här är en hjärnblödning, det vet jag.

Man är liksom inte helt kapabel själv att avgöra vad som är sanning eller inte. Ångesten lurar en,
Och därför tycker jag alltid att man ska diskutera med någon nära innan man bestämt sig för att det skulle kunna vara något.

Sedan, om man brottas med andra problem i vardagen, till exempel ett dåligt förhållande, dåligt självförtroende eller vad det kan vara, och man har låt säga dålig självkänsla, ja då är det samma sak där. Man är inte kapabel till att ta beslut själv.

En vän, nära bekant eller familj kan hjälpa en att se på saker och ting mer logiskt och realistiskt.

Om man inte vill prata med någon annan, tycker jag att man ska göra listor med för och nackdelar för saken det gäller, komma med motargument till sig själv och inte bestämma sig för något för fort. Ta din tid och tänk på saken, och tänk på vad du hade givit en vän för råd om hen kom med samma problem som du har. ❤️

Kram!

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229