Behandling mot förlossningsskadorna

Imorgon börjar jag med behandling för mina förlossningsskador, igen. Förra veckan fick jag många bra tips av er och jag bestämde mig för att söka hjälp igen. Det krävdes mycket då jag inte är jättepep på att få ändtarmen undersökt igen. MEN, än så länge behövs det inte. Jag ringde till kirurginottagningen i Enköping och bollade lite tankar kring alternativen som jag har.

Det jag gjorde fel när jag påbörjade behandling förra gången var, att jag slutade med medicinerna när jag kände att de blev mycket bättre. Jag skulle ha fortsatt i flera månader som läkaren sa. Jag tänkte, åh vad skönt nu är besvären borta då behöver jag inte fortsätta med detta vilket var helt fel.

Sist jag var på undersökning konstaterade läkaren att ändtarmen var sprucken + att ringmuskeln har krampat.

För det fick jag en salva att stryka på 1-3 gånger/dag som ska vara muskelavslappnande och liksom tvinga ringmuskeln att släppa på det spända som hela tiden är.



Utöver det skulle jag fortsätta ta 1-2 påsar omnicol om dagen för att avföringen ska vara väldigt mjuk när den kommer ut och inte förvärra sprickan.



Jag skulle slutligen föra in något slags verktyg som ska bryta krampen i själva ändtarmen då salvan bara fungerar utvändigt i analöppningen. Den består av två delar. En smalare del som jag skulle använda i drygt en vecka och sedan när det gick bra att föra in den skulle jag föra in en lite tjockare del som ska utvidga ändtarmen ytterligare lite till. Det tycker jag är den värsta delen. Att jag skulle förvärra sprickan för att den ska kunna läka rätt. Det som hänt tidigare utan behandling är att sprickan försökt läka sig själv när allt varit spänt, och den gick upp igen väldigt ofta när jag skulle göra nummer två just för att man behöver trycka. Och då spricker den upp tyvärr.

Nu ska jag börja om med samma behandling och jag hoppas att det här blir sista gången. Jag ska göra precis som man ska. Jag har en jobbig tid framöver och jag ber till Gud att det inte på något sätt påverkar min förmåga att ta hand om lilla A.

Jag väljer att berätta väldigt öppet om mina förlossningsskador för att det är ett så viktigt ämne som många kvinnor drabbas av. Många känner skam och lider i tystnad, det är något som jag skulle vilja se en stor förändring på och hoppas att mina erfarenheter vara en början på att andra kvinnor vågar tala om sina skador. Tillsammans kan man stötta varandra och framförallt känna sig mindre ensam i sitt lidande. Bara det är värt så mycket.


Gillar

Kommentarer

Lo
,
Tycker du är jättestark o modig som berättar om detta❤️
WafaWafai
WafaWafai,
Tack snälla du! ❤️
nouw.com/wafawafai
Annika
,
Tack för värdefull information. Har liknande problem och gör ont skall gudarna veta. Kram
WafaWafai
WafaWafai,
Åh, skickar styrkekramar till dig och hoppas att du får hjälp! ❤️
nouw.com/wafawafai
Annika
,
micannikk@outlook.com